|
IEDNEGIELA
BIRRA
Dårja, åhpadus ja låhkåmbagádus.
" Iednegielan la stuor árvvo máná
identitähttaj ja iesjdåbdduj.
" Iednegiella l vuodo máná oahppamvaddasijda.
" Mánná oahppá nubbegielav ja ietjá oahppaábnnasijt
buorebut.
" Sebrudahkaj l stuor ávkke gå moatte ulmutja li moattegielaga.
Le vijdesbirástiddje åtsådibme tjoahkkidum
NORDBASAN, mij nannit
man ájnas iednegiellaåhpadus la mánnáhuvson
ja skåvlån.
[Dårja] [Åhpadus] [Låhkåmbagádus][Gut
máhttá oadtjot] [Unneplågogiella] [Gåktu åhtså]
[Gänna l åvdåsvásstádus] [Umasslágásj
skåvllåhámij organisasjåvnnå] [Häjmma
ja skåvllå]
Mij la iednegielladårja?
Máná ietjá iednegielajn gå dárogiella
galggi vatteduvvat åvddåskåvlå oahppaplána
milta máhttelisvuodav ietjasa iednegielav aj åvdedit. Iednegiellaåhpadiddje
gávnat mánáj nágin bále vahkkuj. Sån
boahtá sämmi kultuvrrabájkes gå máná.
Ståhki, lávllu, tjuorggi, spelajt spelli, bieskedi ja dabbmiji
ja subttsasijt mánáj iednegiellaj låhki. Iednegiellaåhpadiddje
máhtti aj ståhkusijt ja lávlojt lájddit ålles
mánnájuohkusij ja kultuvrav návti dålkku sämmi
bále gå nannodi mánáj identitehtav gej barggi.
Jus máná juo hárjjidi ietjasa iednegielav åvddåskåvlån
de åtsådime vuosedi sij skåvlån buorebut bierggiji.
Råvve sjaddá åvddåskåvlå ja hejma
gielaj gaskan.
Mij la iednegiellaåhpadus?
Iednegiellaåhpadus la sierra oahppaábnas vuodoskåvlån
ja gymnásan. Ulmme l máná galggi buorre láhkáj
bargov skåvlån åmastit ja avta bále ietjasa guovtegielak
identitehtav ja kompetensav åvdedit. Barggo galggá dakkir
hámijn dagáduvvat vaj oahppij persåvnålasj åvddånibme
åvdeduvvá ja sijá iesjdåbddo nanniduvvá.
Iednegiellaåhpadusán li moatte njuolgadusá maj birra
máhttebihtit ienebuv stivrrimássjetjállaga rubrijka
vuolen låhkåt. Åhpadiddje gudi iednegielan åhpadi
álu sämmi kultuvrrabájkes gå máná
båhti. Iednegiellaåhpadiddjin vierttiji aj buorre máhttudagá
dáro gielan ja svieriga säbrrudagá birra årrot.
Mij la låhkåmbagádus iednegiellaj?
Máná ja nuora gudi áttjak li Svierigij boahtám
ja e åhpadusáv máhte tjuovvot dárogiellaj,
máhtti oadtjot åhpadusáv ietjasa iednegiellaj tjielggidum.
Äjgáda ja skåvllå ságasti oahppe låhkåmbagádusá
dárbo birra. Skåvlå rektor ma?emusát mierret
goassa oahppe galggá låhkåmbagádusáv
ietjas iednegiellaj fáladuvvat.
Gut máhttá doarjjagav, åhpadusáv
ja låhkåmbagádusáv ietjas iednegiellaj oadtjot?
Gájkka oahppe gudi hejman ietjá gielav gå dárogielav
ságasti máhtti åhpadusáv ietjas iednegiellaj
oadtjot. Unneplåkgiella hárráj, åhpadus vatteduvvá
mánájda gudi gielav e ságasta hejman juohkka biejve.
Ádopteridummánájn aj, gudi diedon e iednegielav hejman
ságasta, li aj riektá doarjjagijj ja åhpadussaj ietjasa
iednegiellaj.
Ma li rijkalasj unneplåkgiela?
Rijkalasj unneplåkgielajn sámegielan, meänkielin ja
romagielan li lasedum riektá. Unneplåkgielaj sajádahka
Svierigin jagen 2001 EU njuolgadusájda hiebadime baktu nanniduváj.
Lågå ienebuv unneplåkgielaj birra skåvlån
ja åtsådime birra Uppsála universitehtan.
Gåktå mánnásis sajev åhtså?
Äjgáda galggi skåvllåj jali kommuvnnaj jårgijdit
iednegielladoarjjagav jali åhpadusáv åtsådittjat.
Äjgáda mierredi jus iednegielladoarjjagav ja iednegiellaåhpadusáv
sihti åhtsåt, e virggealmatja åvddåskåvlån
jali skåvlån. Mánnáhukso ja skåvllå
vierttiji äjgádijt diededit goassa åtsålvisájgge
l ja gåktu galggi dahkat. Iednegielladårja ja iednegiellaåhpadus
la iesjmiedogis ja mávsodak äjgádijda.
Gänna l åvdåsvásstádusá
doarjjagis, åhpadusás ja låhkåmbagádusás
?
Kommuvnan la mánnáhuvsos ja skåvlås oajvveåvdåsvásstádus.
Kommuvnan la stuor iesjmierredibme gåktå doajmma galggá
organiseriduvvat vaj jåvsåt stáhta vuododum njuolgadusájda.
Kommuvnan la åvdåsvásstádus iednegiellaåhpadusáv
ásadit jus kommuvnan la juogos binnemusát vihtta oahppijs
ja le máhttelis hiebalgis åhpadiddjijt gávnnat. Iednegiellaåhpaduáv
máhttá aktidit måttij skåvlåj gaskan vaj
nuoges stuor juohkusijt oadtju.
Åvddåskåvlå organisasjåvnnå;
Kommuvnan la åvdåsvásstádus vaj mánnáhuksuj
åvdeldime vatteduvvi oahppaplána ulmev dievddet. Aktugasj
máná åvddånibme ja oahppam galggá lahka
aktijbargon hejmajn åvdeduvvat. Iednegiellaåhpadiddje boahtá
mánáj doajmmaj akti vahkkuj ja ganuk guokta gitta guhtta
tijma biejvveårruhin jali åvddåskåvlån.
Praktihkan dálla ber akta mánná låges iednegielladoarjjagav
njuolgadusáj milta oadtju. Oasse mánájs iednegielladoarjjagijn
målssås aj åvvånagi umasslágásj
kommuvnaj gaskan.
Vuodoskåvlå organisasjåvnnå:
Skåvllålága milta kommuvna li välggogisá
iednegiellaåhpadusáv fállat. Åhpadus organiseriduvvá
umassláhkáj vuodoskåvlån valla juohkka oahppáj
sjaddá iednegiellaåhpadus guokta jali gålmmå
tijma váhkkuj.
1. Iednegiellaåhpadus giellaválljan. (jage
6-9)
Amásgiela sadjáj oahppe máhttá iednegielav
låhkåt.
Åhpadus la dalloj oasse skåvlå tijmmaplánan ja
l ieme skåvvåsin. Tijma ienemusát juogeduvvi gudát
ja avtsát skåvllåjage gaskan. Rektor mierret makkir
giellaválja skåvlån galggi årrot. Giellaválja
mierreduvvi i. s. galla oahppe vissa gielav hálijdi.
2. Iednegiellaåhpadus oahppe válljan (1-9)
Skåvllå galggá gätjo vuodoskåvllåájgev
vissa åhpadusáv oahppe ietjas persåvnålasj válja
milta fállat. Oahppe váljan galggá máhttet
ietjas máhttudagájt avtan jali måttijn oahppaábnnasijn
skåvlån tjieg?odit. Gudi hálijdi máhtti iednegielav
oahppe váljan válljit. Skåvlå rektor mierret
jus iednegiella máhttá oahppe válja sinna fáladuvvat.
Mierreduvvá bv. galla oahppe iednegielav válljiji.
3. Iednegiellaåhpadus skåvlå válljan
(1-9)
Tijmmaplánan li aj tijmajs mierre mij máhttá aneduvvat
iednegiellaåhpadussaj skåvlå válljan. Skåvllåj
sierralágásj hámev vattátjit dá tijma
máhtti åhpadussaj avtan jali måttijn oahppaábnnasijn
aneduvvat. Le máhttelis åhpadusáv iednegielan skåvlå
váljan ásadit.
4.Iednegiellaåhpadus tijmmaplána ålggolin
Iednegiella máhttá aj duodden gájkka ietjá
åhpadussaj skåvlån lågåduvvat, tijmmaplána
ålggolin. Dat mierkki oahppe juohkka vahko muhtem lijgge oahppatijmajt
oadtju. Juohkka kommuvnna mierret galla oahppatijma sjaddi. Ienemusát
li guokta oahppatijma juohkusij ja vahkkuj.
Sierraskåvlå organisasjåvnnå.
Oahppe gudi sierraskåvlåv vádtsi máhtti aj iednegiellaåhpadusáv
ja låhkåmbagádusáv oadtjot. Iednegiella máhttá
oahppe válljan lågåduvvat jali tijmmaplána ålggolin.
Gávnnu sierralágásj kurssaplána iednegiellaåhpadussaj
sierraskåvlån. Åhpadus álu sierraláhkáj
juohkka oahppáj ásaduvvá.
Gymnásaskåvlå organisasjåvnnå.
Gå nuora álggi gymnásaskåvllåj de máhtti
joarkket ietjas iednegielav låhkåt. Iednegiella máhttá
lågåduvvat kurssaplánan aktugasj válljan, giellaválljan
(dálásjájggásasj giela) jali lasedum låhkåmkurssan
tijmmaplána ålggolin. Gymnásakursa gåbttji ålles
250 tjuoggájt. Oahppijlågo ja luohkoj gávttuj, kommuvna
fálli umasslágásj máhttelisvuodajt iednegiellaåhpadussaj
gymnásan.
Aktijbarggo hejma ja skåvlå gaskan.
Äjgádij ja virggeulmutjij buorremielak vuojnno iednegiellaåhpadusá
hárráj la ájnas mánájda. Ájnas
la aktijbargov ja buorremielak aktavuodav hejma ja mánnáshuvso/skåvlå
gaskan åhtsåt. Mánnáhukso ja skåvllå
li vil välggogisá unnemusát akti termijnnaj åvddånimságastimijt
ásadit. Åvddånimságastimáj säbrri
virggealmatja, máná ja äjgáda. Mánájda
iednegiellaåhpadusájn la álu gávnas iednegiellaåhpadiddje
åvddånimságastimen säbrrá. Valla ij la
ájgodum iednegiellaåhpadiddje galggá dålkkut.
Äjgádijn li riektá tjálálasj diededimev
ádnot, duodden åvddånimságastibmáj. Vuodoskåvlån
duodastus gávtsát jahkekursas vatteduvvá.
|
